Tistelfeber

Sommaren hade varit olidligt varm och svetten rann ständigt under den kliande munkdräkten. De få timmar som Axel hade för sej själv var alldeles för få och det fanns ingen möjlighet att ta sej ner till den lilla tjärnen som låg strax intill. Tjärnen med sitt lockande gröna vatten. Axel såg hur trädens lövverk vajade ...uppe vid klstret var det full aktivitet, de var många sjukdomsfall  den här sommaren och de kallade febern som härjade för Tistelfeber. Symtomen var hög feber och kliande utslag. När man kände på utslagen var det som att sticka sej på en tistel. Sjukdomsförloppet var snabbt och patienten dog efter bara några dagar efter insjuknandet. Axel var sysselsatt med att gräva gravar. Ingen visste varför denna epedimi brutit ut. Axel hade försökt tala med abboten och lägga fram sina teorier att det kanske berodde på att de hade en högst bristfällig hygien, men hans blev inte tagen på allvar. Det är Gud fader som är förargad på oss och vill straffa oss. Axel gick därifrån med böjt huvud. Det hade varit enklare att leva när han satt i sin cell än nu när han var fri och ingen lyssnade på honom.
Efter aftonbönen när han var på väg till sovsalen kände han sej plötsligt matt och trots värmen så frös han. Var det hans tur nu...