En helt vanlig måndag i vårt liv
Den började kl 0512 då pälstrollen tyckte att matte skulle gå ut och leka. Husse är det ingen ide att försöka med, han vaknar inte hur mycket de än hoppar på honom.Men de gav sej och kurade ihop sej tätt intill oss och sov till klockan ringde, den damen ger sej inte, envis som hon är, hemska människa.( väckar klockan)
i dag var det dags att få domen vad jag ska sysselsätta mej med. jag hade på ett tidigt stadium erbjudit mej att plocka skräp med en tjäck liten pinne. Och sedan på vintern sortera alla mina papper och göra ett poängsystem där stimorolpapper ger högst poäng! Det var bara jag och min frissa som gillade den iden och mannen förstås men han .
partisk... Alltså gick vi till myndigheten .Vi var tidiga för jag hade lovat visa hur man kvastskaftsvirkar.
Sen gick allt fort. Det är svårt att få jobb i Eskilstuna, sa mannen...Nej sa handläggaren inte om man har de utb och erfarenhet som din sambo har...
slutet blev att jag ska slussas ut i arbetslivet på ett utbildningsföretag. Hoppas de har pennvässare, elektriska för det vore en kul uppgift..
I allafall ska det bli skönt och få bli lite normal igen.
Väl hemma igen så tog vi en lite powernap, det brukar katterna också göra men inte idag, de plundrade en väska med en liten påse gelehallon. hyacinth var bara med brottslig men Blondie som är den lite glupskare åt några stycken.de kom ut i den bakre regionen och Blondie fick duscha, vilket innebär att vi alla blev duschade. Våningen blev renskurad och det slutade rätt bra.
projekt två blev att Starta upp renoveringen av byrån vi bytte till oss igår. Spegeln är och jag har tillverkat rosor och blad av lufttorkande lera. Ska försöka få ett gammalt stuk av en modern byrå.
Gjorde några napoleon hönor också men de ska inte sitta fast på byrån, de är frigående!
måndag 31 mars 2014
lördag 29 mars 2014
Årskrönika
Ett år har gått sedan våra vägar möttes. Det var ett dramatiskt möte...jag var på väg till ett skyddat kvinnoboende och skulle bara ta en fika med den trevlige man jag pratat mycket med över nätet. Hur jag tordes kan jag inte svara på så sargad som jag var, men ibland styr ödet våra vägar och förmodligen en högre makt... Idag har vi varit tillsammans dygnet runt med något kort uppehåll som längst 5,5 timme då mannen var vilse i skogen hos mina föräldrar, smile. Annars har vi gjort allt tillsammans. Han har varit min fasta punkt så att jag kunnat komma tillbaka igen och idag står jag stadigt med fötterna på jorden. Jag har haft en fantastisk tur med proffessionell hjälp och kan idag se framåt i ett lugnt tempo. De flesta av mina ärr har läkt.
Jag då säger mannen här är min del av året som gått. Mitt liv är helt förändrat, från början var jag så arg att någon kunde göra denna kvinna så illa. Men jag insåg att det trots allt var en stark kvinna med en oerhörd karisma. Mitt liv är idag helt förändrat, jag har fått den allra bästa lärare man kan önska. Jag med mina svårigheter när det gäller att läsa och skriva samt perception. Medvetet och ibland omedvetet så övar vi timtals varje dag. Många saker har jag lärt mej som jag tidigare aldrig provat...ett exempel så enkelt som att tanka en bil!
Vi övar ständigt eftersom jag har svårt med kortminnet och många skulle nog skratta åt oss om de hörde oss när vi åker bil.....då övar vi blommor i dikeskanten :)
I slutet av året kom våra katter och det är nog det bästa beslut vi tagit. Två stycken, en var för oftast väljer Hyacinth husse och Blondie matte, men de är alltid väldigt nära varandra och kelar.
Vi lever ett enkelt liv, försöker att laga all mat från grunden, vegetarisk samt baka vårt bröd själva.
Inredning är vårt stora intresse och vår lilla våning är full med garn och tyg samt nu även målarfärg.
Å älskar det djupa i livet också, gärna Antroposofi och religion. Historia är ett gemensamt intresse och Historia kanalen på TV en favorit. Å stickar, virkar samt broderar. det gör inte jag utan jag pysslar med mina kablar och sladdar och gillar min ljudanläggning....Bang&Olufsen, bästa kvalitet
Nu ska vi bara försöka hitta ett litet torp där vi kan släppa ut oss på grönbete...gärna primitivt eftersom Å varit scout och fixar sånt...och med vår vanliga övning så kan jag säkert lära mej
Vi önskar er alla en skön helg och i morgon ska vi titta på ett torp!
Jag då säger mannen här är min del av året som gått. Mitt liv är helt förändrat, från början var jag så arg att någon kunde göra denna kvinna så illa. Men jag insåg att det trots allt var en stark kvinna med en oerhörd karisma. Mitt liv är idag helt förändrat, jag har fått den allra bästa lärare man kan önska. Jag med mina svårigheter när det gäller att läsa och skriva samt perception. Medvetet och ibland omedvetet så övar vi timtals varje dag. Många saker har jag lärt mej som jag tidigare aldrig provat...ett exempel så enkelt som att tanka en bil!
Vi övar ständigt eftersom jag har svårt med kortminnet och många skulle nog skratta åt oss om de hörde oss när vi åker bil.....då övar vi blommor i dikeskanten :)
I slutet av året kom våra katter och det är nog det bästa beslut vi tagit. Två stycken, en var för oftast väljer Hyacinth husse och Blondie matte, men de är alltid väldigt nära varandra och kelar.
Vi lever ett enkelt liv, försöker att laga all mat från grunden, vegetarisk samt baka vårt bröd själva.
Inredning är vårt stora intresse och vår lilla våning är full med garn och tyg samt nu även målarfärg.
Å älskar det djupa i livet också, gärna Antroposofi och religion. Historia är ett gemensamt intresse och Historia kanalen på TV en favorit. Å stickar, virkar samt broderar. det gör inte jag utan jag pysslar med mina kablar och sladdar och gillar min ljudanläggning....Bang&Olufsen, bästa kvalitet
Nu ska vi bara försöka hitta ett litet torp där vi kan släppa ut oss på grönbete...gärna primitivt eftersom Å varit scout och fixar sånt...och med vår vanliga övning så kan jag säkert lära mej
Vi önskar er alla en skön helg och i morgon ska vi titta på ett torp!
tisdag 25 mars 2014
Fyllekran och surdeg
På en dag hinner vi med mycket i den här familjen.
Järna är ett av mina smultronställen här i Sverige. Har varit där många gånger och nu har även mannen hunnit introduceras...Han gillar alla konstiga hus. Det blåste kallt i´dag så vi gick bara in på Robygge och skippade de andra husen så någon utsällning hann vi inte se och det var kanske tur med tanke på en tidigare erfarenhet jag har.....mannen tycker det är krångligt med Antroposofi och hoppar helt enkelt över den delen och ägnar sej åt att äta ekologiskt, vilket vi gjorde på Saltå kvarn. Dagens lunch bestod av tomatsoppa och pastasallad, mannen åt två tallrikar av den heta tomatsoppan och jag var mäkta imponerad. Tyckte du om det frågade jag? Absolut , svarade mannen, det var ju vegetariskt. För numera är även han hängiven vegetarian, på egen begäran!
Sen gick vi ner till bageriet och köpte groddburk och bakferment så vi kan baka surdeg. Det är allt lite ordning på oss! Det som fattas är ett litet torp och några hönor och lite ekologiska odlingar.
Det var mannen som var kartläsare idag och han har fått en egen kartbok. Den hade jag preparerat igår och använt överstrykningspenna och klisterlappar. Det gick fint. Sen när vi skulle hem bestämde vi oss för att åka via Mariefred, då fck vi hitta en ny väg...vi höll på och hamna i Nyköping och det hade blivit fel...om jag skulle vara allvarlig i några meningar så är det oerhört svårt för mannen att läsa en karta pga hans perceptionsnedsättning. Eftersom hans hjärna fungerar som en kaffekokare utan filter har han svårt att sålla ut information och det innebär att han tar med allt som står längs vägen och på en karta står det mycket, men vi löste det genom överstrykningspenna och några få fasta punkter som jag hjälpte honom att välja ut.
Så kom vi till Mariefred och jag skulle ha en virknål. Hamnade utanför en Röda kors butik. Jag går in sa mannen som älskar loppisbutiker. Det tog tid innan han kom ut, med en stor kasse. I den kassen låg en glasflaska med kran som skulle stå i en guldställning....den var inte vacker...Vad ska vi ha en vinflaska till undrade jag? Den här kan vi ha saft i sa mannen..men det står vinflaska på etiketten och vi är båda absolutister sa jag...
När vi kom hem tog mannen bort etiketten och ställningen får bo på vinden så nu har vi en jättefin flaska! Som han ska ha kall glögg i till jul...
Järna är ett av mina smultronställen här i Sverige. Har varit där många gånger och nu har även mannen hunnit introduceras...Han gillar alla konstiga hus. Det blåste kallt i´dag så vi gick bara in på Robygge och skippade de andra husen så någon utsällning hann vi inte se och det var kanske tur med tanke på en tidigare erfarenhet jag har.....mannen tycker det är krångligt med Antroposofi och hoppar helt enkelt över den delen och ägnar sej åt att äta ekologiskt, vilket vi gjorde på Saltå kvarn. Dagens lunch bestod av tomatsoppa och pastasallad, mannen åt två tallrikar av den heta tomatsoppan och jag var mäkta imponerad. Tyckte du om det frågade jag? Absolut , svarade mannen, det var ju vegetariskt. För numera är även han hängiven vegetarian, på egen begäran!
Sen gick vi ner till bageriet och köpte groddburk och bakferment så vi kan baka surdeg. Det är allt lite ordning på oss! Det som fattas är ett litet torp och några hönor och lite ekologiska odlingar.
Det var mannen som var kartläsare idag och han har fått en egen kartbok. Den hade jag preparerat igår och använt överstrykningspenna och klisterlappar. Det gick fint. Sen när vi skulle hem bestämde vi oss för att åka via Mariefred, då fck vi hitta en ny väg...vi höll på och hamna i Nyköping och det hade blivit fel...om jag skulle vara allvarlig i några meningar så är det oerhört svårt för mannen att läsa en karta pga hans perceptionsnedsättning. Eftersom hans hjärna fungerar som en kaffekokare utan filter har han svårt att sålla ut information och det innebär att han tar med allt som står längs vägen och på en karta står det mycket, men vi löste det genom överstrykningspenna och några få fasta punkter som jag hjälpte honom att välja ut.
Så kom vi till Mariefred och jag skulle ha en virknål. Hamnade utanför en Röda kors butik. Jag går in sa mannen som älskar loppisbutiker. Det tog tid innan han kom ut, med en stor kasse. I den kassen låg en glasflaska med kran som skulle stå i en guldställning....den var inte vacker...Vad ska vi ha en vinflaska till undrade jag? Den här kan vi ha saft i sa mannen..men det står vinflaska på etiketten och vi är båda absolutister sa jag...
När vi kom hem tog mannen bort etiketten och ställningen får bo på vinden så nu har vi en jättefin flaska! Som han ska ha kall glögg i till jul...
söndag 23 mars 2014
Kultur
Till slut börjar man inse vem man är och mitt i livet har jag fortfarande inte upplevt tjusningen med kroglivet....beror på flera saker, för det första hör jag illa ( skulle så gärna vilja en en sån tratt som Julia Ceasar had på gamla filmer) men det har jag inte och det innebär att jag inte hör vad sällskapet säger....för det andra är jag absolutist, något jag är stolt över men som många har svårt att förstå....fast det är enkelt, jag tycker inte. om alkohol!
får ibland frågan: Är du alkoholist? Nja då borde jag tyckt om alkohol eller hur.... nog om det.
Men jag gillar musik och speciellt när jag kör bil. Det ska vara på hög nivå och jag sjunger glatt med. Mannen som bara åkt med i ett år har börjat vänja sej och tack och lov är jag rätt musikalisk :) och han har ingenting emot min sång snarare mitt musikval, jag älskar kyrkomusik och klassiskt och det är lite nytt för honom som gillar psykedelia, osäker på stavningen. Han har tappert släpat ner CD skivor i bilen men hur det än är så hittar jag mina kära skivor.
Igår åkte vi till upphovsmännen, det är 12 mil enkel resa: Jag hann sjunga Ave maria många gånger, kan sköta CD spelare med kommando från ratten. Sen tog jag Bre dina vita vingar några gånger och lite klassiska stycken. Mannen fick gå emellan med Galenskaparna och så sjöng vi Macken, Husvagnen och vattenpumpen.... sen var vi framme
Vi hade en trevlig eftermiddag och upphovsmännen var som alltid fascinerade av vår IPAD. Kan man ta kort med den sa modern? Och då tog vi ett kort av henne och ett av fadern. Nu lägger vi ut det, sa vi. Vem kan se det frågade de? Alla sa vi,kommer inte på fråga! Och då hittade jag några funktioner som var väldigt skojiga,Helt i klass med förskolebarn antar jag men de måste prövas i fall de komer med i programmet, Smartare än en femteklassare, då kan jag svara på frågan hur sätter man dit en peruk på sin moder.....det är kultur...
På vägen hem var det dags för musik igen, mannen satt bredvid, är bäst så eftersom han inte har något körkort... vi sjöng för full hals och när vi är nästan hemma säger han : nu har jag hittat min röst!!!
Förvisso men fortarande inte rätt tonläge....det övar vi på nästa gång!!
får ibland frågan: Är du alkoholist? Nja då borde jag tyckt om alkohol eller hur.... nog om det.
Men jag gillar musik och speciellt när jag kör bil. Det ska vara på hög nivå och jag sjunger glatt med. Mannen som bara åkt med i ett år har börjat vänja sej och tack och lov är jag rätt musikalisk :) och han har ingenting emot min sång snarare mitt musikval, jag älskar kyrkomusik och klassiskt och det är lite nytt för honom som gillar psykedelia, osäker på stavningen. Han har tappert släpat ner CD skivor i bilen men hur det än är så hittar jag mina kära skivor.
Igår åkte vi till upphovsmännen, det är 12 mil enkel resa: Jag hann sjunga Ave maria många gånger, kan sköta CD spelare med kommando från ratten. Sen tog jag Bre dina vita vingar några gånger och lite klassiska stycken. Mannen fick gå emellan med Galenskaparna och så sjöng vi Macken, Husvagnen och vattenpumpen.... sen var vi framme
Vi hade en trevlig eftermiddag och upphovsmännen var som alltid fascinerade av vår IPAD. Kan man ta kort med den sa modern? Och då tog vi ett kort av henne och ett av fadern. Nu lägger vi ut det, sa vi. Vem kan se det frågade de? Alla sa vi,kommer inte på fråga! Och då hittade jag några funktioner som var väldigt skojiga,Helt i klass med förskolebarn antar jag men de måste prövas i fall de komer med i programmet, Smartare än en femteklassare, då kan jag svara på frågan hur sätter man dit en peruk på sin moder.....det är kultur...
På vägen hem var det dags för musik igen, mannen satt bredvid, är bäst så eftersom han inte har något körkort... vi sjöng för full hals och när vi är nästan hemma säger han : nu har jag hittat min röst!!!
Förvisso men fortarande inte rätt tonläge....det övar vi på nästa gång!!
torsdag 20 mars 2014
Krock med liten farbror
Veckohandla är varken min eller mannens favoritsysselsättning....men vi tror inte att hemkörda matkassar innehåller snus eller kattmat och då går det inte juuuu. Alltså får vi själva masa oss iväg och handla. Ibland skriver jag en lista för det är så kul och läsa den när vi kommer hem och se om vi fick med oss någonting hem som vi skrivit upp på listan som vi glömt hemma....
Idag var en sådan dag när det var dags för matinskaffning fast först skulle det hämtas paket på svarta plan, egentligen heter det Sveaplan men det är så tråkigt där att jag döpt om det till svartaplan..
Men DHL verkar gilla det stället.
Nästa stop var Kronans droghandel, mysko namn, kommer ihåg första gången jag såg namnet det var innan apoteken började heta det. utan det var mina omvårdnadslärare som beställt material därifrån och jag skulle attestera fakturan...var tvungen och gå och fråga hur det stod till? Idag vet vi vad det är för ställe. Kom ut därifrån med en bärkasse medicin så nu klarar jag mej ett tag.
Sist men inte minst Netto i Torshälla inte Årby där är det bara rånförsök, två hitills i år.
Redan när vi kom in stod det en liten farbror med sin kundvagn och blockerade vägen, han diskuterade med en måttligt road expedit vad hans katt åt och det var inte bananer... Vi lyckades ta oss förbi men vad vi än skulle ha så stod den lilla farbrorn där också...rätt snabbt förstod vi att han hade sitt veckonöje genom att handla och alla andra kunder skulle han tala med....vi var inte intresserade..vid mjölkdisken blev det trångt för då kom det en liten farbror till....mannen ställde sej en bit bort och överlät åt mej att knuffas, för det gjorde jag, svettig och instängd då blir det för mycket...men jag gjorde det diskret. När de vände ryggen till, haha
Väl framme i kassan var vi först de små farbröderna kom efter, tack och lov. Då hör vi plötsligt en basstämma ropa ut: Är det inte typiskt man hamnar alltid i fel kö!!! Jag tror jag lämnar vagnen här ochgår!!!! Det var farbrorn med katten ivrigt påhejad av farbror nummer två!! Då var det tur att vi stod i andra kassan och bara kunde le åt eländet! Nästa vecka blir det inte veckohandling på en torsdag....
Idag var en sådan dag när det var dags för matinskaffning fast först skulle det hämtas paket på svarta plan, egentligen heter det Sveaplan men det är så tråkigt där att jag döpt om det till svartaplan..
Men DHL verkar gilla det stället.
Nästa stop var Kronans droghandel, mysko namn, kommer ihåg första gången jag såg namnet det var innan apoteken började heta det. utan det var mina omvårdnadslärare som beställt material därifrån och jag skulle attestera fakturan...var tvungen och gå och fråga hur det stod till? Idag vet vi vad det är för ställe. Kom ut därifrån med en bärkasse medicin så nu klarar jag mej ett tag.
Sist men inte minst Netto i Torshälla inte Årby där är det bara rånförsök, två hitills i år.
Redan när vi kom in stod det en liten farbror med sin kundvagn och blockerade vägen, han diskuterade med en måttligt road expedit vad hans katt åt och det var inte bananer... Vi lyckades ta oss förbi men vad vi än skulle ha så stod den lilla farbrorn där också...rätt snabbt förstod vi att han hade sitt veckonöje genom att handla och alla andra kunder skulle han tala med....vi var inte intresserade..vid mjölkdisken blev det trångt för då kom det en liten farbror till....mannen ställde sej en bit bort och överlät åt mej att knuffas, för det gjorde jag, svettig och instängd då blir det för mycket...men jag gjorde det diskret. När de vände ryggen till, haha
Väl framme i kassan var vi först de små farbröderna kom efter, tack och lov. Då hör vi plötsligt en basstämma ropa ut: Är det inte typiskt man hamnar alltid i fel kö!!! Jag tror jag lämnar vagnen här ochgår!!!! Det var farbrorn med katten ivrigt påhejad av farbror nummer två!! Då var det tur att vi stod i andra kassan och bara kunde le åt eländet! Nästa vecka blir det inte veckohandling på en torsdag....
onsdag 19 mars 2014
Livspussel och blöjor
Som alltid när det är ett allvarligt blogginlägg så rör jag ihop mina erfarenheter lite för att ingen ska känna igen sej som jag inte vidtalat.
i kvällens program av .Granskning handlade det om förskolor. Återkommer till det och gör en snabb reflektion av mina egna nästan 25 år inom förskolan.....
Min första kontakt var på en förkola med barn till läkare. Vihade inte så mycket kontakt med föräldrarna utan de lämnade och hämtade. Barnen hade långa dagar men verkade må bra. Livet som förälder i slutet av 70 talet var nog rätt okomplicerad. Samhällskritiken märkte vi av sagoböcker där det tidigare stått ; Kom hit neger,var överstrukna och det stod istället med kulspets; Kom hit Anders! Jaja
På 2000 talet är det skillnad...Under hela graviditeten bombaderas du av reklam hur den perfekta familjesituationen ska vara. En nybliven pappa sa, och varför skulle vi ha en amningsfotölj för 3000 kr som vi aldrig har använt?
Jag träffade ett föräldrapar, Du sa de till mej, vår lilla dotter har 39 graders feber tycker du viska gå till vårdcentralen? Först tittade jag på dem men insåg att de inte skojade utan var allvarliga....ja sa jag , det tycker jag. Okey då gör vi det, tack för rådet. Kanske inte så konstigt men om jag berättar att båda föräldrarna är läkare, då är det genast lite märkligt...
Min reflektion är att samhällets reklampropaganda gör föräldrar osäkra, inte alla givetvis men många för hur det än är så vill man sitt barns bästa. Och nu kommer jag till kvällens program. Förskoleköerna är långa och föräldrar måste arbeta. En förskola som då erbjuder näringsriktig kost ligger givetvis i linje med det vi vill ge våra barn. Det uppdgades att endast att maten fick kosta 12 kr per barn/ dag...en omöjlighet och barnen fick HÅRT BRÖD OCH VATTEN TILL FRUKOST.En kock sa till ägarna att de små barnen knappt har några tänder, de blöter upp brödet i gommen fick hon till svar!!!!
Trots att föräldrar fick veta detta hade de ingen annan möjlighet än att lämna sina barn pga långa förskoleköer, vilket dilemma....
Menför att knyta ihop säcken, det som jag också reagerade på var när den här förskolan fått kritik för att barnen hade såriga rumpor, för säga vad man vill men är det något som blivit bättre så är det blöjorna!!
Politikerna då? Ja de var flata men då jag jobbat som politiker och faktiskt gått på en förskolechef och ifrågasatt hennes barnantal på förskolorna/ kontra säkerhet så talade hon om för mej att det var inget problem! Jag ville alltså som politiker minska och hon ville öka!!!
Jaja efter Uppdrag Granskning kom Bonderöven, med Frank i jordgubbslandet med lilla Alma på ryggen och då kändes det som att det finns ändå mycket godhet i världen.
i kvällens program av .Granskning handlade det om förskolor. Återkommer till det och gör en snabb reflektion av mina egna nästan 25 år inom förskolan.....
Min första kontakt var på en förkola med barn till läkare. Vihade inte så mycket kontakt med föräldrarna utan de lämnade och hämtade. Barnen hade långa dagar men verkade må bra. Livet som förälder i slutet av 70 talet var nog rätt okomplicerad. Samhällskritiken märkte vi av sagoböcker där det tidigare stått ; Kom hit neger,var överstrukna och det stod istället med kulspets; Kom hit Anders! Jaja
På 2000 talet är det skillnad...Under hela graviditeten bombaderas du av reklam hur den perfekta familjesituationen ska vara. En nybliven pappa sa, och varför skulle vi ha en amningsfotölj för 3000 kr som vi aldrig har använt?
Jag träffade ett föräldrapar, Du sa de till mej, vår lilla dotter har 39 graders feber tycker du viska gå till vårdcentralen? Först tittade jag på dem men insåg att de inte skojade utan var allvarliga....ja sa jag , det tycker jag. Okey då gör vi det, tack för rådet. Kanske inte så konstigt men om jag berättar att båda föräldrarna är läkare, då är det genast lite märkligt...
Min reflektion är att samhällets reklampropaganda gör föräldrar osäkra, inte alla givetvis men många för hur det än är så vill man sitt barns bästa. Och nu kommer jag till kvällens program. Förskoleköerna är långa och föräldrar måste arbeta. En förskola som då erbjuder näringsriktig kost ligger givetvis i linje med det vi vill ge våra barn. Det uppdgades att endast att maten fick kosta 12 kr per barn/ dag...en omöjlighet och barnen fick HÅRT BRÖD OCH VATTEN TILL FRUKOST.En kock sa till ägarna att de små barnen knappt har några tänder, de blöter upp brödet i gommen fick hon till svar!!!!
Trots att föräldrar fick veta detta hade de ingen annan möjlighet än att lämna sina barn pga långa förskoleköer, vilket dilemma....
Menför att knyta ihop säcken, det som jag också reagerade på var när den här förskolan fått kritik för att barnen hade såriga rumpor, för säga vad man vill men är det något som blivit bättre så är det blöjorna!!
Politikerna då? Ja de var flata men då jag jobbat som politiker och faktiskt gått på en förskolechef och ifrågasatt hennes barnantal på förskolorna/ kontra säkerhet så talade hon om för mej att det var inget problem! Jag ville alltså som politiker minska och hon ville öka!!!
Jaja efter Uppdrag Granskning kom Bonderöven, med Frank i jordgubbslandet med lilla Alma på ryggen och då kändes det som att det finns ändå mycket godhet i världen.
måndag 17 mars 2014
Instagram here we come
Hela helgen har vi väntat på besked om ny lägenhet. Blev ingen utan vi får börja använda picknickkorgen igen. Men Petson och Findus är alltid välkomna..
Det mesta har gått på sparlåga, utom auktionerna förstås...fick kämpa hårt om en gammal hattask, vann till slut. Fast jag har ingen hatt förstås men en massa andra saker som kan vara bra att ha. I allafall har jag virkat uggs till små människor, det är kul. Blir riktigt söta och oerhört mjuka, små fötter kan inte ha stickiga saker.
Här är de. Ska dit lite halkskydd också. På min tid fick man ha sockiplast....det var inte kul..
Då var det alltså dags att förbereda sej på att stanna kvar här, vilket är helt okey vi trivs jättebra och lilla våningen är mysig, men liten, nåja vi behöver inte tappa bort varandra iallafall.
Under en tid har jag funderat på hur bilder på FB kanha så fina ramar och efter lite forskningsarbete kom jag fram till att det är via Instagram...fick sitta och läsa på en del, men skam den som ger sej. Lyckades ta några kort också och med hjälp av bästa H fick jag in bilderna på FB, tack
Här är det bästa kortet med mannen som talar i telefon med finska maffian i Åmotsfors
Titta så fint kort det blev <3
söndag 16 mars 2014
Kortminne och dyslexi
Den här bilden fick oss till att ta tag i ett blogginlägg som vi funderat på en tid. Man kan tänka att mannen blir lite utelämnad i det här inläggen, men jag försäkrar att han är med och fullt delaktig.
Det är en tidig morgon och morsan drog mej ur sängen tidigt, samma tjat varje morgon, jag vill sova inte gå till skolan... men nu är jag här med 10-15 andra elever. Alla ska ta ut sin stol, snyta sej, harkla, vissla sätta stolen till rätta....vilket liv jag glömmer nästan sätta mej ner...fröken börjar prata men Bosse framför mej kliar sej i huvudet så jag hör inte, åhhh vilken bok var det nu dåååå! är det inte rast snart för jag vill gå på toa, drar Elsa i håret, det livar upp!
Så här är min skolgång, en enda lång kamp, kamp att stiga upp, kamp att sitta still, kamp med bokstäver som hoppar ikring.
Den dagen skolan varslut var jag den gladaste av alla. Hela sommarlovet sov jag, även på helgerna, mina kompisar har bekräftat att jag alltid sov när de ville ha ut mej och sparka fotboll...
För ett år sedan träffade jag en kvinna en pedagog...hon märkte direkt hur det stod till med mej och det hon gjorde var att ge mej verktyg för mina problem. Har du pluggat dej till den här kunskapen , frågade jag? Hon svarade, delvis men det mesta har jag lärt mej genom att mötaelever med samma svårigheter och eftersom ni alla är olika så har jag fått massor av tips.Hon frågade om jag ville pröva? Självklart svarade jag JA. Jag vill kunna säga den där långa järnvägen, då sa hon den, ja just den, okey
Hon delade upp ordet och efter några försök , kunde jag! Det varlycka och på morgonen när jag väckte henne kl 8 och med hög röst hojtade : TRANSIBIRISKA JÄRNVÄGEN! så skrattade vi båda två. Vi har snart i ett år tränat på ord som jag själv valt och velat lära mej.
Sen kommer på de ord som jag behöver kunna men omöjligt kan säga, då lägger vi till rörelser och det hjälper mitt minne att komma ihåg! Fantastiskt. Vi får öva många gånger eftersom jag har fel på mitt kortminne men med regelbunden träning och rörelser vid inlärningén brukar det funka!
Vi satt en kväll och diskuterade varför min skolgång var så stökig och hon förklarade hur en perceptionsstörning fungerar, ungefär som att koka kaffe utan filter, allt går igenom, alltså hörde du allt som lät i klassrummet, aha sa jag samma som att jag har svårt med reklamavbrotten, Japp sa hon, precis så.Det finns alltid hopp även för mej som tur är har en privatlärare utan att gå på Lundsberg......
Det är en tidig morgon och morsan drog mej ur sängen tidigt, samma tjat varje morgon, jag vill sova inte gå till skolan... men nu är jag här med 10-15 andra elever. Alla ska ta ut sin stol, snyta sej, harkla, vissla sätta stolen till rätta....vilket liv jag glömmer nästan sätta mej ner...fröken börjar prata men Bosse framför mej kliar sej i huvudet så jag hör inte, åhhh vilken bok var det nu dåååå! är det inte rast snart för jag vill gå på toa, drar Elsa i håret, det livar upp!
Så här är min skolgång, en enda lång kamp, kamp att stiga upp, kamp att sitta still, kamp med bokstäver som hoppar ikring.
Den dagen skolan varslut var jag den gladaste av alla. Hela sommarlovet sov jag, även på helgerna, mina kompisar har bekräftat att jag alltid sov när de ville ha ut mej och sparka fotboll...
För ett år sedan träffade jag en kvinna en pedagog...hon märkte direkt hur det stod till med mej och det hon gjorde var att ge mej verktyg för mina problem. Har du pluggat dej till den här kunskapen , frågade jag? Hon svarade, delvis men det mesta har jag lärt mej genom att mötaelever med samma svårigheter och eftersom ni alla är olika så har jag fått massor av tips.Hon frågade om jag ville pröva? Självklart svarade jag JA. Jag vill kunna säga den där långa järnvägen, då sa hon den, ja just den, okey
Hon delade upp ordet och efter några försök , kunde jag! Det varlycka och på morgonen när jag väckte henne kl 8 och med hög röst hojtade : TRANSIBIRISKA JÄRNVÄGEN! så skrattade vi båda två. Vi har snart i ett år tränat på ord som jag själv valt och velat lära mej.
Sen kommer på de ord som jag behöver kunna men omöjligt kan säga, då lägger vi till rörelser och det hjälper mitt minne att komma ihåg! Fantastiskt. Vi får öva många gånger eftersom jag har fel på mitt kortminne men med regelbunden träning och rörelser vid inlärningén brukar det funka!
Vi satt en kväll och diskuterade varför min skolgång var så stökig och hon förklarade hur en perceptionsstörning fungerar, ungefär som att koka kaffe utan filter, allt går igenom, alltså hörde du allt som lät i klassrummet, aha sa jag samma som att jag har svårt med reklamavbrotten, Japp sa hon, precis så.Det finns alltid hopp även för mej som tur är har en privatlärare utan att gå på Lundsberg......
fredag 14 mars 2014
Prinsesstårtor
Ibland måste upphovsmännen tittas till. idag var det en sån dag tyckte vi. Alltså blev det en tur till Uppland. Men först skulle det inhandlas bakverk. Finska bageriet är inte med i tiden och vägrar ta kort, bara pengar..vi glömde fråga om det gick att swisha... det fick istället bli en blå marsipantårta. För på något sätt måste de finska färgerna finnas mitt i allt det skånska...När vi kom dit kom en pigg snart 85 åring och öppnade med rullatorn i högsta hugg. Även moster B var där, det kul hon är min favoritmoster <3
Vi åt litegrann och rullatorn hade full fart hela tiden, så roligt att se.
Så blev det dags för fika och plötsigt hade 85 åringen bestämt sej för att i stort sett äta hela tårtan själv, moster ville spara en bit till kvällen och p skrapade nästan av glasyren på sin assiett, hahaha men vad hjälpte det m hade bestämnt sej för att tårtan skulle ätas upp, av henne själv, hahaha. Vi lovade att komma med en stor sådan tårta när hon snart fyller år. Vill du det frågade vi? Ja jag vill göra iordning mina ögonbryn svarade hon, men B tycker det är för dyrt att ge mej.....men vi bestämde iallafall att det blir både tårta och ögonbrynsfärg. Bra svarade hon och tog den sista tårtbiten, haha
På vägen hem åkte vi in på Fullerö handel, där kan man gå lääänge i allafall mannen som är den enda man jag känner som verkligen älskar inredningsbutiker....och kläder förstås, jag lyckades vinna en auktion på nätet, en ridrock från Marlboro hans favoritmärke. Ett tag trodde jag han skulle ståoch beundra rocken i klädkammaren, haha jaja jag har popat en en lusetröja till honom också.Åter till Fullerö, vi hittade lite nya saker till dörrkransen och har vi nu tur får vi en ny ytterdörr att hänga den på, i morgon får vi veta.
Det bästa i dag var att vi fick se bilder på två riktiga prinsessor, tänk att det finns något så gulligt på riktigt <3
Trevlig helg
måndag 10 mars 2014
Full fräs
Allting händer på en gång i den här lilla våningen, det är konstigt. Allting började med att vi upptäckte auktioner på nätet. Mannen hade redan upptäckt blocket men där fanns inga bokmärken, det gjorde det på Tradera, många...sen blev det filmisar, sen blev det kläder, sen blev det....en förlovningsring! men man kan väl inte köpa en förlovningsring för 160 kr i 18 karat guld? Jodå det går jättebra! finns bara ett problem, vi har redan varsin förlovningsring...den här har stenar och det vill inte mannen ha, en del är kräsna. En en vän sa att det är bra med en extra om du tappar den du har, haha brukar inte tappa mina fingrar...
Mannen blev i allafall lycklig när han fick en ridrock från Marlboro, han har tom erbjudit sej att autionera ut saker som jag ropat in och vi inte behöver...
I morgon ska vi titta på lägenheter, två stycken, vi vet inte än hur vi ska kunna välja ochidag fick vi besked om vilka efternamn som går att välja men vi vet inte hur vi ska kunna välja....
jaja nu ska vi i allafall förbereda inför påsk och då gäller det att pälsbolls säkra tupparna. Den på bilden lyckade vi ropa in på en nätauktion....gissa vilken..
trevlig kväll
lördag 8 mars 2014
Oskrivna regler och traditioner
Än så länge har vi en levande landsbygd i Sverige. Vid denna årstid vaknar landskapet ur sin vinterdvala och ljuset kommer tillbaka.
Jag har i många år bott ute på landsbygden från att varit uppväxt i storstan. Nu är jag åter i stan, mitt i stan och det är trevligt men saknar landsbygden.
Mannen som är en man som inte räds förändringar vill gärna följa med ut på landet.
nu kommer jag till det rubriken syftar på och här blir det ett hopkok av sanning och fritt tänkande.
bilden hittade jag för några veckor sedan då vi var ute på turne och den har etsat sej fast. Alltså åkte vi förbi idag och fotograferade. Mitt på en anslagstavla utanför en lanthandel satt denna affisch. Alla andra var dataskrivna utom denna knytis på Åsborgen. Denne någon har lagt ner arbete på att göra den, olika färger lite blommor och så. Och framförallt den fastnar i minnet.
Tänk er nu att vi går på knytis i en liten by i Sörmland eller Västmanland. Vad ska vi ta med? Kakor? har vi något gammalt hemligt recept sedan fyra generationer tillbaka? Eller duger något bakverk från Leila bakar i Frankrike? Kanske göra lite sill? men var sk sillen komma ifrån?
Jag tror att för att fixa ett knytis då behövs ett riktigt bra recept...
Alla oskriva regler som är hopplösa att följa eftersom de egentligen inte finns men ändå inte. Kyrkokören startar inte på hösten förrän potatisen tagits upp, jaha och när är det då? Finns inte skurlov och potatislov längre...fast det kan vi införa.
Kommer ihåg när jag skulle koka soppa med två äldre damer, är plattan varm sa ena damen och la handen på plattan, ja det är den sa hon och jag hade hjärtat i halsgropen. Men en gammal bondmoras hand är härdad.
Hembygdsgårdar lever fortfarande men håller på att försvinna och här hör man ofta, den yngre generationen vill inte ta vid, det är inte den sanning jag set utan dessvärre är det som recepten...det finns en hierarki även på landsbygden och de äldre, inte alla men en del vill inte dela sina kunskaper och då blir det svårt för någon att ta över. Allt för många gånger har jag sett unga krafter som vill men inte släpps in och plötsligt en dag ligger kunskapen med en stroke och då är plötsligt kunskapen borta.
Vi måste alltså hjälpas åt att få vår landsbygd att överleva!! Jag tror att jag ska anmäla oss till Knytis....får väl gå till någon delikatessdisk och handla, för receptet är ju verkligen hemligt i ordets rätta bemärkelse
Önskar er alla en riktigt trevlig helg
Jag har i många år bott ute på landsbygden från att varit uppväxt i storstan. Nu är jag åter i stan, mitt i stan och det är trevligt men saknar landsbygden.
Mannen som är en man som inte räds förändringar vill gärna följa med ut på landet.
nu kommer jag till det rubriken syftar på och här blir det ett hopkok av sanning och fritt tänkande.
bilden hittade jag för några veckor sedan då vi var ute på turne och den har etsat sej fast. Alltså åkte vi förbi idag och fotograferade. Mitt på en anslagstavla utanför en lanthandel satt denna affisch. Alla andra var dataskrivna utom denna knytis på Åsborgen. Denne någon har lagt ner arbete på att göra den, olika färger lite blommor och så. Och framförallt den fastnar i minnet.
Tänk er nu att vi går på knytis i en liten by i Sörmland eller Västmanland. Vad ska vi ta med? Kakor? har vi något gammalt hemligt recept sedan fyra generationer tillbaka? Eller duger något bakverk från Leila bakar i Frankrike? Kanske göra lite sill? men var sk sillen komma ifrån?
Jag tror att för att fixa ett knytis då behövs ett riktigt bra recept...
Alla oskriva regler som är hopplösa att följa eftersom de egentligen inte finns men ändå inte. Kyrkokören startar inte på hösten förrän potatisen tagits upp, jaha och när är det då? Finns inte skurlov och potatislov längre...fast det kan vi införa.
Kommer ihåg när jag skulle koka soppa med två äldre damer, är plattan varm sa ena damen och la handen på plattan, ja det är den sa hon och jag hade hjärtat i halsgropen. Men en gammal bondmoras hand är härdad.
Hembygdsgårdar lever fortfarande men håller på att försvinna och här hör man ofta, den yngre generationen vill inte ta vid, det är inte den sanning jag set utan dessvärre är det som recepten...det finns en hierarki även på landsbygden och de äldre, inte alla men en del vill inte dela sina kunskaper och då blir det svårt för någon att ta över. Allt för många gånger har jag sett unga krafter som vill men inte släpps in och plötsligt en dag ligger kunskapen med en stroke och då är plötsligt kunskapen borta.
Vi måste alltså hjälpas åt att få vår landsbygd att överleva!! Jag tror att jag ska anmäla oss till Knytis....får väl gå till någon delikatessdisk och handla, för receptet är ju verkligen hemligt i ordets rätta bemärkelse
Önskar er alla en riktigt trevlig helg
fredag 7 mars 2014
Byta riktningar
Namnförslag
Jag har under många år funderat på ett nytt efternamn. Ibland har jag bytt men då genom giftermål. Den här gången vill jag byta alldeles av mej själv. Mannen som är en sann optimist ville hänga på. Alltså letade jag mej in på PRV sidan. Där har jag som sagt varit förr och det finns en massa skojiga namn man kan heta. Mannen drog upp diabilden på tv skärmen så vi skulle se, eller han rättare sagt, själv bär jag glasögon så jag ser.
Så började jag och visade hur det gick till, konkret och bra. Vi fick några okey förslag som vi skrev ner. Sen var det mannens tur. Resultatet fick mej att skratta, i stort sett alla namn lät som Ahmed och så. Jag frågade då om vi skulle passa på och byta religion också och om jag skulle börja bära sjal? Men det gör du ju jämnt svarade mannen och nålar har vi kvar sedan jul...provade igen och fick fram riktigt bra förslag och slapp byta religion. Skönt och slippa slöja ,jag skulle bli så svettig...
Nu kom mannen på att även han skulle byta namn. De nya var mycket roligare än det han har. Tänk vad glad din mamma och moster skulle bli! Det är sant de klarar inte ens hans förnamn i dagsläget trots idog träning.
Måste meddela arbetsförmedlingen då sa mannen och jag brast ut i gapskratt. Det är en myndighet du absolut inte måste meddela, du är är ju sjukpensionär? Ja det är sant sa mannen, då slapp vi det också.
Efter att ha haft en sömnlös natt på grund av två pälstroll som spelade fotboll med mitt ena pärlörhänge, har vi äntligen bestämt att vi måste ha en större bostad. Lyckade hitta ett objekt en bit utanför stan. Hittade ritning tom. Men skulle vi få in vår säng? Matematik är ingens starka sida och vi tog till hjälp för att komma fram till hur mycket 12 kvm är. Då tog mannen fram måttbandet och mätte sängen, ett mått som vi faktiskt vet, men det blir så där vimsigt hos oss rätt ofta. Pälsbollarna hjälpte till, båda två och jagade mått bandet. Kom då och tänka på reggio Emilias förhållningssätt där några barn ska hjälpa den lokale snickaren att mäta hur stort ett bord ska vara. De har inget måttbandet utan använder en sko. Alltså får snickaren mått på ett bord som ska vara lika långt som 10 skor. Kanske pälsbollarna kan lämna måttet i antal svansar? Fast Blondies Maine coon svans är mycket längre än Hyacinths lilla svans.....nåja de löser det säkert.
Nu har vi läst om det lilla samhället. Det finns en orienteringsklubb där, kommer inte på fråga sa jag och tänkte på förra sommaren när mannen var vilse i 5,5 timme och jag körde 13 mil och letade. Det ända han svarade var väg 288 så något har mannen utan körkort lärt sej, vägnummer är bra riktmärken. Det finns ett elljusspår läste jag vidare, vad bra sa mannen tänk om det finns lampor i spåret......
Jaja spännande är det i allafall....
Jag har under många år funderat på ett nytt efternamn. Ibland har jag bytt men då genom giftermål. Den här gången vill jag byta alldeles av mej själv. Mannen som är en sann optimist ville hänga på. Alltså letade jag mej in på PRV sidan. Där har jag som sagt varit förr och det finns en massa skojiga namn man kan heta. Mannen drog upp diabilden på tv skärmen så vi skulle se, eller han rättare sagt, själv bär jag glasögon så jag ser.
Så började jag och visade hur det gick till, konkret och bra. Vi fick några okey förslag som vi skrev ner. Sen var det mannens tur. Resultatet fick mej att skratta, i stort sett alla namn lät som Ahmed och så. Jag frågade då om vi skulle passa på och byta religion också och om jag skulle börja bära sjal? Men det gör du ju jämnt svarade mannen och nålar har vi kvar sedan jul...provade igen och fick fram riktigt bra förslag och slapp byta religion. Skönt och slippa slöja ,jag skulle bli så svettig...
Nu kom mannen på att även han skulle byta namn. De nya var mycket roligare än det han har. Tänk vad glad din mamma och moster skulle bli! Det är sant de klarar inte ens hans förnamn i dagsläget trots idog träning.
Måste meddela arbetsförmedlingen då sa mannen och jag brast ut i gapskratt. Det är en myndighet du absolut inte måste meddela, du är är ju sjukpensionär? Ja det är sant sa mannen, då slapp vi det också.
Efter att ha haft en sömnlös natt på grund av två pälstroll som spelade fotboll med mitt ena pärlörhänge, har vi äntligen bestämt att vi måste ha en större bostad. Lyckade hitta ett objekt en bit utanför stan. Hittade ritning tom. Men skulle vi få in vår säng? Matematik är ingens starka sida och vi tog till hjälp för att komma fram till hur mycket 12 kvm är. Då tog mannen fram måttbandet och mätte sängen, ett mått som vi faktiskt vet, men det blir så där vimsigt hos oss rätt ofta. Pälsbollarna hjälpte till, båda två och jagade mått bandet. Kom då och tänka på reggio Emilias förhållningssätt där några barn ska hjälpa den lokale snickaren att mäta hur stort ett bord ska vara. De har inget måttbandet utan använder en sko. Alltså får snickaren mått på ett bord som ska vara lika långt som 10 skor. Kanske pälsbollarna kan lämna måttet i antal svansar? Fast Blondies Maine coon svans är mycket längre än Hyacinths lilla svans.....nåja de löser det säkert.
Nu har vi läst om det lilla samhället. Det finns en orienteringsklubb där, kommer inte på fråga sa jag och tänkte på förra sommaren när mannen var vilse i 5,5 timme och jag körde 13 mil och letade. Det ända han svarade var väg 288 så något har mannen utan körkort lärt sej, vägnummer är bra riktmärken. Det finns ett elljusspår läste jag vidare, vad bra sa mannen tänk om det finns lampor i spåret......
Jaja spännande är det i allafall....
onsdag 5 mars 2014
Nya i Världen
Två små nya människor
När jag var två år , flyttade min familj hit från Finland. Jag var yngst i en syskonskara på fyra. Mamma och pappa var med. Senare utökades familjen med en hund, Jerry, en svart schäffer. Vi hamnade i Eskilstuna i en fin lägenhet med rinnande vatten tom ett badkar. Ingen av oss kunde svenska men det var många finnar som flyttade hit och vi hjälptes åt.
Började på svenskt dagis och då kom det svenska språket fort.
Vi hade det bra men ändå var höjdpunkterna när vi åkte till Finland på semester. Allt var sej likt där.
Dags att börja skolan, det var tråkigt!!! Jag kunde inte sitta still och fick ständigt skäll....
I andra klass dog min pappa och vi flyttade till Ängsholmen. Jag började skolan i Torshälla, det var tråkigt!!!!
Musiken har alltid varit mitt liv. Och en ny musikstil krävde en helt ny outfitallt från hår till skor. Om någon på den här tiden vetat vad hyperaktivitet och dyslexi varit, då hade säkert min skolgång varit bättre och min allmänbildning.
Men det finns hopp säger min sambo och tillika privatlärare, älskar henne
En liten flicka är också med på kortet, tre år gammal. Kortet är taget på Eggeborns . Den här flickan föddes i en egen kull, inte en ända syster eller bror. Hennes mamma var hemma med henne, inget dagis. När flickan skulle börj på lekis hade en fröken hand om även andra barn, det tyckte flickan var konstigt...
Den här lilla familjen åkte jämnt till Skåne, mamman och pappan var därifrån. De pratade lite konstigt, men hon förstod.
Hon älskade sin skolgång och fortsatte studera i många år. Jobba i olika stadier. Men den roligaste eleven är ändå den lille finske pojken. Älskar honom och ser också vilka framsteg det går att göra med diverse pedagogiska knep.
Allt gott
När jag var två år , flyttade min familj hit från Finland. Jag var yngst i en syskonskara på fyra. Mamma och pappa var med. Senare utökades familjen med en hund, Jerry, en svart schäffer. Vi hamnade i Eskilstuna i en fin lägenhet med rinnande vatten tom ett badkar. Ingen av oss kunde svenska men det var många finnar som flyttade hit och vi hjälptes åt.
Började på svenskt dagis och då kom det svenska språket fort.
Vi hade det bra men ändå var höjdpunkterna när vi åkte till Finland på semester. Allt var sej likt där.
Dags att börja skolan, det var tråkigt!!! Jag kunde inte sitta still och fick ständigt skäll....
I andra klass dog min pappa och vi flyttade till Ängsholmen. Jag började skolan i Torshälla, det var tråkigt!!!!
Musiken har alltid varit mitt liv. Och en ny musikstil krävde en helt ny outfitallt från hår till skor. Om någon på den här tiden vetat vad hyperaktivitet och dyslexi varit, då hade säkert min skolgång varit bättre och min allmänbildning.
Men det finns hopp säger min sambo och tillika privatlärare, älskar henne
En liten flicka är också med på kortet, tre år gammal. Kortet är taget på Eggeborns . Den här flickan föddes i en egen kull, inte en ända syster eller bror. Hennes mamma var hemma med henne, inget dagis. När flickan skulle börj på lekis hade en fröken hand om även andra barn, det tyckte flickan var konstigt...
Den här lilla familjen åkte jämnt till Skåne, mamman och pappan var därifrån. De pratade lite konstigt, men hon förstod.
Hon älskade sin skolgång och fortsatte studera i många år. Jobba i olika stadier. Men den roligaste eleven är ändå den lille finske pojken. Älskar honom och ser också vilka framsteg det går att göra med diverse pedagogiska knep.
Allt gott
söndag 2 mars 2014
Råttan på repet
Chalt paint
Härligt Lantligt är en sida på face book som ger mycket inspiration och framförallt ny kunskap. För några veckor sedan fick vi höra talas om Chalk paint. Vi beställde en provburk och målade allt vi kom över..jodå det fungerande inget förarbete och extremt kort torktid. alltså bestämde vi oss för att göra om byrån vi släpat hem. Vi fortsatte med old white kulören samt att vi köpte en burk vax. Detta har vi nu sysselsatt oss med i flera dagar....färgen luktar inte men det gör vaxet.....tror både vi och pälstrollen varit lite mer snurriga än vanligt...
Till sist blev vi i allafall nöjda. Målade flera gånger, kom på att vi skulle ta bort beslagen, skriuvade ut36 st små, små skruvar, tappade inte bort någon! La i beslag och skruvar i en lösning av diskmedel och vinsyra, skruvade i 36 st skruvar utan att tappa bort någon..
Idag fick byrån åka på mattan in till sin plats. På samma tur åkte också Blondie det tyckte både hon och byrån var skojigt !
Sen började fas två dags att lägga in kläder i byrån, vilketinnebar att det blev en omfördelning i alla garderober. Nu hittar vi bättre tom lakan och handukar.
En viss rensning hade behövts för i det här hemmet är det mannen som har mest kläder, väldigt mycket kläder.. i våras tyckte jag att vi skulle köpa shorts åt honom...sen hittade vi en låda med 7 par och då stod vi över det inköpet....
Go kväll
Härligt Lantligt är en sida på face book som ger mycket inspiration och framförallt ny kunskap. För några veckor sedan fick vi höra talas om Chalk paint. Vi beställde en provburk och målade allt vi kom över..jodå det fungerande inget förarbete och extremt kort torktid. alltså bestämde vi oss för att göra om byrån vi släpat hem. Vi fortsatte med old white kulören samt att vi köpte en burk vax. Detta har vi nu sysselsatt oss med i flera dagar....färgen luktar inte men det gör vaxet.....tror både vi och pälstrollen varit lite mer snurriga än vanligt...
Till sist blev vi i allafall nöjda. Målade flera gånger, kom på att vi skulle ta bort beslagen, skriuvade ut36 st små, små skruvar, tappade inte bort någon! La i beslag och skruvar i en lösning av diskmedel och vinsyra, skruvade i 36 st skruvar utan att tappa bort någon..
Idag fick byrån åka på mattan in till sin plats. På samma tur åkte också Blondie det tyckte både hon och byrån var skojigt !
Sen började fas två dags att lägga in kläder i byrån, vilketinnebar att det blev en omfördelning i alla garderober. Nu hittar vi bättre tom lakan och handukar.
En viss rensning hade behövts för i det här hemmet är det mannen som har mest kläder, väldigt mycket kläder.. i våras tyckte jag att vi skulle köpa shorts åt honom...sen hittade vi en låda med 7 par och då stod vi över det inköpet....
Go kväll
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)















