När de kom ut skar ljuset i hans ovana ögon och hans blick tårades. Ett stort träkar stod ute på borggården, kläderna slets av eller iallafall de stinkande trasor som omslutit hans sargade kropp. Vattnet var hett och lukten av lut låg tung. Smärtan var outhärdlig när lutvattnet omslöt hans kropp och ett skri slapp ur hans strupe, innan han kunde hejda det. Kraftiga bastanta armar tvagade hans kropp och skinnet ändrade snabbt färg från den grå ton den haft så länge till att bli eldröd. Han beordrades upp och en grov bit tyg torkade av hans skakande kropp. Axel kläddes i en grov vadmals skjorta och ett par hosor. Ett par klumpiga träskor sattes på hans fötter. Vad skulle hända nu? Han hörde ljud och vände blicken och då förstod han....
I ett slott nära dej i Uppland, vill du följa med??

Jaa
SvaraRadera